Skanörsmilen

Även denna helg blev en lyckad helg. Lördagen började med laddning inför Skanörsmilen som varit planerad sedan början av sommaren. Taskig laddning och förberedelser, som vanligt, inför ett lopp men humöret på topp. Inte sprungit på 2 veckor så något rekordbrytarlopp var det inte tal om utan mer komma i mål före de andra som skulle dit från jobb.
Börjar det hela med att fastna i bilkö vid Lund södra. Tre trafikolyckor bara någon minut innan gör att vi starkt funderar på att, när möjlighet finnes, vända och köra hem igen. Kommer aldrig hinna dit i tid. Men när väl kön släppte så testade vi iallafall. Vi kan åtminstone, när vi ändå är påväg, åka dit och gratta de andra när de kommit i mål.
På plats och precis stigit ur bilen går startskottet. De tävlande springer iväg och vi är allmänt bittra men va fan.. vi gör ett försök iallafall. Vi har ju kommit såhär långt, kan vi lika gott springa milen. Så in till arenan, hitta nummerlappen, fästa den på bröstet och 7 min efter startskott lunkar 3 stackare in till startlinjen och sätter fart i jakten på tävlingen.
Började lite starkare då det var en del att jaga upp men efter 3 km var jag ikapp den första. Därefter var det bara till att springa om den ena tävlande efter den andra. Lyckades springa om en kollega, vilket kan en skön kick, självfallet.
Den officiella tiden blev inte så bra, då tiden började räkna från startskott tills jag kom i mål, men gott nog tog jag tiden själv och lyckades med nytt person bästa med 48:50. Så rätt nöjd ändå. Vore dock kul att ha det på pränt officiellt också men man kan inte få allt här i livet. Bättre lycka nästa gång. Jakten på under 45 går vidare.